Tillsammans med elevrådet fick BONT en pratstund med utbildningsminister Gustav Fridolin.

Hur gammal var du när du fick ett politisk intresse?

Jag gick i mellanstadiet och då var vi några stycken som uppmuntrades att prata med politiker. Det var då det var val. Vi var ganska arga när vi skulle träffa de för vi kände att ingen lyssnade på oss med sedan hittade vi några som lyssnade på oss, och det var nog då mitt politiska intresse växte fram.

 

Ville du bli politiker när du var liten?

Det var ingenting jag hade tänkt på innan, jag kommer inte från en politikerfamilj. Men när jag kände hur vi elever drabbades av nedskärningar i skolan och min ilska kring det växte – samtidigt som jag fick träffa några miljöpartister som faktiskt lyssnade på mig. Det var då det hände. Jag blev lyssnad på. Mina upplevelser togs på allvar och jag förstod att man genom engagemang kan förändra saker.

 

Var du med i Elevrådet?

Nej.

 

Hur kommer det sig att du blev utbildningsminister?

Hela mitt politiska engagemang väcktes ju från nedskärningarna i skolan. Så mycket av min politiska gärning har handlat om skolan, och jag har drivits mycket av att dagens elever aldrig ska behöva drabbas av nedskärningar igen på det sättet som skedde när jag var barn. När jag fick möjlighet att bli en del av regeringen så var det naturligt att jag blev utbildningsminister. Och förra veckan kunde jag berätta att när regeringen nu satsar 6 nya miljarder på skolor runtom i landet ger vi samtidigt ett villkor till kommunerna. De får pengarna om de lovar att inte skära i skolan. Det känns faktiskt riktigt stort.  

 

Hur blir man tilldelad en ministerpost?

Det börjar med att engagera sig i en fråga. Man låter sitt engagemang växa, man arbetar hårt och man brinner för att förändra.

 

 Har du undervisat själv någon gång?

Ja mycket. Jag är folkhögskollärare, det är det som är mitt yrke och som jag kommer gå tillbaka till efter politiken. Och även nu som minister är jag ute på en skola och hjälper till på olika sätt ungefär var tredje vecka.

 

Vad är det som är roligt med politik? Det roligaste?

Det roligaste tillfället är att träffa er. Och att göra förändringar som syns i skolan och det gör mig glad.

 

Har du tips på hur man kan få mer unga intresserade av politik?

Jag tror många är intresserade av politik men att man inte riktigt visar det. Man har saker som man vill förändra på osv men man kanske inte gör något åt det. Men om man får politik att verka som något man vill vara med att ändra saker på hade det varit kul.

Vad är den viktigaste frågan som du jobbar med just nu som kommer röra oss?  

Att skolan ska bli jämlik och rättvis för varje elev. I det menar jag att skapa en skola där alla elever får chans att lyckas oavsett vilken bakgrund de har och en skola där elever mår bra.

 

Vad tycker du om andra länders skolsystem? Finns det saker i de systemen som du tycker skulle vara bra för Sverige?

Det finns mycket som är bra i den svenska skolan, men även saker vi kan inspireras från av andra länder.

 

Hur ställer du dig till att högstadieelever ska ha prao? Och (hur mycket)

Jag tycker att alla högstadieelever ska ha prao och har faktiskt precis infört just det – en ny lag som innebär att alla skolor måste erbjuda elever prao i åttan och nian.

 

Hur ska man mer kunna engagera elever i skolarbetet?

Genom att lärare får mer tid med sina elever. När lärare har tid att ställa den där extra frågan till en elev eller hjälpa en elev förbi ett hinder, då växer engagemanget hos elever. Sen är det även viktigt att föräldrar engagerar sig i skolarbetet, att de läser med och för sina barn exempelvis.

 

Svenska skolan förändras hela tiden, hur tror du Sveriges skolor kommer se ut om tio år? Hur ser din drömskola ut?

Det är en jämlik skola. En skola där alla elever och lärare mår bra och elever får den hjälp de behöver för att nå just sina mål och drömmar.


 

Finns det några extra viktiga ämnen i skolan enligt dig?

Alla ämnen är viktiga, men läsning är en grund för så mycket annat. Läsning är så mycket mer än bara läsning, att kunna läsa gör att man även klarar andra ämnen, faktiskt är det så att hur bra man kan läsa även påverkar hur bra man är på matematik. Så ska jag säga något blir det läsning. Det är grunden till så mycket annat.

 

Finns det några ämnen du skulle vilja se mer av i skolan?

Vi inför nu både mer matematik och mer idrott i skolan. En annan sak som vi precis håller på att återinföra är de estetiska ämnena i gymnasiet. Där hade tyvärr den förra regeringen en bild av att de estetiska ämnena är mindre viktiga och tog bort dem. Det vill jag återställa.

 

Hur tänker du kring detta med bristen på lärare?

Det är någonting vi arbetar hårt med att åtgärda. Vi har idag fler platser på lärarutbildningen än när jag tillträdde, vi har fler lärare som återvänder till yrket och fler som stannar i yrket. Och vi har mer än 20 000 fler anställda i skolan än när jag tillträdde, många av dem har andra kompetenser som bidrar till att avlasta lärarna och se till att lärarna får tid för sitt kärnuppdrag.

Vad är den största förändringen du gjort under tiden som utbildningsminister? Vad är du mest stolt över under din tid som utbildningsminister?

 Att vi nu ger 6 nya miljarder till skolan för att skapa en mer jämlik skola – och att vi samtidigt säkerställer så kommuner och friskolor inte får skära i skolan om de ska ta del av pengarna.

Jobbade du med något annat innan du blev politiker?

Jag var – och är – folkhögskollärare.

 

Hur gick det till när du blev utbildningsminister?

Miljöpartiet och Socialdemokraterna bestämde sig för att bilda regering ihop.

 

Här på Bjurbäcksskolan har vi tvålärarsystem. Vi har alltså två lärare i nästan varje ämne. Vad tycker du om att både sjuorna och åttorna har det, men inte niorna? Är det inte de som behöver mest hjälp och förberedelse inför gymnasiet? Kan du göra något med detta eller är det en fråga till rektorn?

Det bestämmer man lokalt. Men vi försöker lägga pengar på mindre klasser, fler tvålärarsystem osv. Jag kan tycka det är bra att man börjar lite så med något åt några men inte mot alla. Även om det kan verka orättvist för niorna.

 

Vad tycker du efter ditt besök om Bjurbäcksskolan?

Mycket intressant! Och väldigt kul och viktigt att jag hann träffa både elever, rektorer och lärare.

Skrivet av Leina Papadopoulou, frågor av Hugo Karlsson. 

 

 

 

VECKANS MATSEDEL

Login Form